jag kan inte stava

jag har dyseleksxi. måste gå kurs i det oxå. alltså emot det inte för det.

back in bizniz

image104

Bilden som ni ser ovan är photoshopad till max, men den beskriver dock känslan av att sitta i
en typ 70kvm stor hotellsvit på ett 5 stjärnigt lyxhotell i Siam square - Bangkok..dagen inan
man ska hem.
Aldrig har ett hjärta vart så tomt som att komma tillbaks till Stockholm, fast det är vår, fast
alla jag pratat med har välkomnat och saknat mig. Det är nästan bättre att inte åka till sin
älsklingsstad någon mer gång för trycket blir för mycket när man ska skiljas.
Nästa resa planerar jag på att aningen åka till Manilla eller Singapore för att sen avsluta
i "asiens city of angels".

Men nu ska jag iväg och köpa en cykel för att bli av med fett och få bra kondition, för att kunna cykla
till vinterviken och långholmen, och för att kunna slippa prata med jobbiga taxi-chaufförer som
aldrig hittar eller tystnar.
Ett problem är nog att jag inte kommer att förstå reglerna som tydligen finns, kan man gå kurs?
Sist jag cyklade så körde man på trottoarer och "hojjade" mest omkring..dvs 17 år sedan.

För att bli lite gladare så vore det en ära ifall ni kommer och supportar och hänger med mig
på fredag då jag spelar skivor igen på Obaren...22 till 02.

lyssna på det här så länge:

Cut copy - lights and music (Moulinex remix)
kungarna av nutidens euro-dance gör det igen.

Zazu is Frank Zander - Captain Starlight

cosmic disco-rock. gammalt och bra.

sen så måste ni bara älska den här låten:




syns snart hoppas jag!
och ursäkta för så få inlägg, men jag njöt faktist av livet och orkade inte uppdatera.

easy living

image98

image99

image100

image101

image102

image103

Vi befinner oss på Railey beach just nu som ligger i Krabi´s skärgård. Det ser precis likadant
ut som det gör i böckerna och tidningarna. Klipporna dyker upp som vackra cp´n direkt
ur det tropiska Andamanska havet.
Doch är försäljarna jobbigare än malariamygg och alla billabong svennar och blonda
muffinsätande tjejer gör Railey till ett äventyrsbad i södertälje.
Stämningen är hårdare än vårt kära koh tao/phangan, detta pga av hård exploatering på lång tid.
Trist, men jag är ingen naiv backpacker som gillar fattigdom utan jag visste att det skulle
vara ungefär så.
Trots allt ska vi parkera oss här nu för att slippa resa omkring inan vi ska till Bangkok nästa vecka.

Min Nikon är full med sand men den funkar lite när den vill, är själv nöjd med bilderna och myser
med dom starka färgerna som gör även den färskaste fotograf som mig till
mer av en vän med min kamera.

Kramar till er alla.

RSS 2.0